Itchy Feelings
Jaha.. fastnar i mina irriterat gnagande tankar igen...
Jag fattar liksom inte.. det känns som att jag befinner mig under en riktig Deja Vu fast i en annan del av landet.
Allt det där som jag kämpat för att komma ifrån, försökt sålla på folk för att slippa skiten.. nu är alla omkring mig igen!
Okej visst, Alkoholen räknas också dit men jag tror inte att den har samma begärsskänsla.. eller altså jag tror inte att jag skulle gå ut o slå sönder bilar och robba allt jag få tag i bara för att få alkohol... Tror inte jag börjar robba av vänner för att få det heller... Tror inte att jag skulle börja ljuga för alla andra på grund av det heller.. Och jag skulle verkligen inte låta alkoholen ta över mitt liv så att jag stänger alla andra ute, sluta jobba och sluta umgås... alkoholen är liksom annorlunda på något litet konstigt vis..
Det är liksom gott, likörer, drinkar, alla dessa öl och cider sorter! Jag vet inte om den där skiten är god, jag vill inte testa för jag vill inte bli ett sånt där svikande dregg som inte kommer ihåg ett skit.. visst alla behöver inte bli sån och det har inte gått sådär långt än.. men det är min bild av det hela, ja visst fan blir jag förbannad när jag ser och hör vad ni har börjat med.. Men ingen verkar vilja förstå varför jag blir förbannad.. det sårar mej faktiskt väldigt mycket när folk som stått på min sida går över till den andra för att "de nu har nya erfarenheter" okej det skiter jag egentligen i, men jag är bara så jävla rädd.. vad kommer hända med er i framtiden? kommer det gå nedåt eller uppåt?
Jag vet EN av mina gamla vänner som satt långt ned i skiten som har kommit upp! Jag är stolt över honom! Jag hoppas du vet att jag funnits där för dig hela tiden... under 3 år var han helt borta och jag gick och gruvade mig.. sitter han inne, har han tatt överdos.. vad fan har hänt!.. han kom som tur var tillbaka.. helt pltösligt tog han kontakt från ett helt nytt nr. för att sedan försvinna igen.. för att sedan komma tillbaka 2 år senare igen!. bosatt i en helt annan del av landet med drömmar, vänner och mål..
Jag vill inte uppleva den där delen av mitt liv Igen. Vet inte riktigt vad jag ska göra, min röst hörs inte ska jag då backa och gå undan?
Jag fattar liksom inte.. det känns som att jag befinner mig under en riktig Deja Vu fast i en annan del av landet.
Allt det där som jag kämpat för att komma ifrån, försökt sålla på folk för att slippa skiten.. nu är alla omkring mig igen!
Okej visst, Alkoholen räknas också dit men jag tror inte att den har samma begärsskänsla.. eller altså jag tror inte att jag skulle gå ut o slå sönder bilar och robba allt jag få tag i bara för att få alkohol... Tror inte jag börjar robba av vänner för att få det heller... Tror inte att jag skulle börja ljuga för alla andra på grund av det heller.. Och jag skulle verkligen inte låta alkoholen ta över mitt liv så att jag stänger alla andra ute, sluta jobba och sluta umgås... alkoholen är liksom annorlunda på något litet konstigt vis..
Det är liksom gott, likörer, drinkar, alla dessa öl och cider sorter! Jag vet inte om den där skiten är god, jag vill inte testa för jag vill inte bli ett sånt där svikande dregg som inte kommer ihåg ett skit.. visst alla behöver inte bli sån och det har inte gått sådär långt än.. men det är min bild av det hela, ja visst fan blir jag förbannad när jag ser och hör vad ni har börjat med.. Men ingen verkar vilja förstå varför jag blir förbannad.. det sårar mej faktiskt väldigt mycket när folk som stått på min sida går över till den andra för att "de nu har nya erfarenheter" okej det skiter jag egentligen i, men jag är bara så jävla rädd.. vad kommer hända med er i framtiden? kommer det gå nedåt eller uppåt?
Jag vet EN av mina gamla vänner som satt långt ned i skiten som har kommit upp! Jag är stolt över honom! Jag hoppas du vet att jag funnits där för dig hela tiden... under 3 år var han helt borta och jag gick och gruvade mig.. sitter han inne, har han tatt överdos.. vad fan har hänt!.. han kom som tur var tillbaka.. helt pltösligt tog han kontakt från ett helt nytt nr. för att sedan försvinna igen.. för att sedan komma tillbaka 2 år senare igen!. bosatt i en helt annan del av landet med drömmar, vänner och mål..
jag hoppas verkligen inte du faller tillbaka! jag är stolt över dig skall du veta!
Men ni andra.. Folk med bra uppväxt vad fan skall ni gå o gräva ned er för? finns det inte annat här i livet som kan göra det värt att leva? Jag vet att det är lugnt än så länge men det gör inte att jag slutar oroa mej för vad som kan hända.Jag vill inte uppleva den där delen av mitt liv Igen. Vet inte riktigt vad jag ska göra, min röst hörs inte ska jag då backa och gå undan?
Kommentarer
Trackback
